Vad är öppenhetsregistret?
Öppenhetsregistret är en databas med ”företrädare för intressegrupper” (organisationer, sammanslutningar, grupper och enskilda egenföretagare) som bedriver verksamhet för att påverka EU:s politik och beslutsprocess.
Registret är utformat för att visa allmänheten vilka intressen som företräds på EU-nivå, av vem och på vems vägnar – och vilka resurser som anslås för intressebevakningen (till exempel ekonomiskt stöd, donationer och sponsring). Registret består av följande delar:
- En offentlig webbplats där företrädarna för intressegrupper registrerar aktuell information om sin verksamhet på EU-nivå.
- En uppförandekod som reglerar företrädarnas kontakter med EU-institutionerna.
- En klagomålsfunktion som är öppen för alla och där ett klagomål leder till en administrativ utredning när en registrerad företrädare misstänks ha brutit mot uppförandekoden.
Läs hela texten i videon
Öppenhetsregistret
Tusentals grupper och organisationer, till exempel icke-statliga organisationer och tankesmedjor, eller företag och branschorganisationer samt medborgarplattformar, försöker påverka hur EU stiftar lagar.
De gör detta för att hjälpa EU-institutionerna att utforma en politik som motsvarar behoven och förhållandena i samhället eller för den specifika bransch, sakfråga eller verksamhet som de företräder.
Detta är en legitim och nödvändig del av den demokratiska beslutsprocessen. Alla bör kunna följa processen och ha möjlighet att lämna sina synpunkter.
Europaparlamentet, rådet och kommissionen arbetar tillsammans för en öppen och etisk lobbyverksamhet och en process med ökad ansvarsskyldighet.
Tack vare öppenhetsregistret synliggörs vilka intressen som bevakas på EU-nivå.
Registret är en offentlig, digital databas där intressegrupper registrerar sig och öppet anger vilka de är, vem de företräder, vilken EU-politik de vill påverka, hur de är finansierade och vilka resurser de anslår för sina lobbyinsatser.
2021 blev det i praktiken obligatoriskt att registrera sig.
Det gäller alla företrädare för intressegrupper som har direkt kontakt med EU-institutionerna.
Till exempel får endast registrerade intressenter tillträde till EU-institutionernas lokaler för att träffa ledamöter, kommissionärer och tjänstemän och delta i expertpaneler.
Det gäller också möten och evenemang, även videokonferenser, som syftar till att påverka beslutsfattandet.
Alla registrerade företrädare för intressegrupper måste skriva under en uppförandekod.
De skapar en digital profil om sin lobbyverksamhet och sitt påverkansarbete på något av EU:s officiella språk och ansvarar för att informationen är korrekt och aktuell.
Varje organisation som ansöker om registrering kontrolleras.
En organisation kan tas bort från databasen i upp till två år om inte uppförandekoden efterlevs.
Det första interinstitutionella öppenhetsregistret skapades för mer än tio år sen och nu finns det mer än 12 000 företrädare för intressegrupper registrerade.
Öppenhetsregistret ger ökad granskning av lobbyverksamheten eftersom det omfattar såväl företrädare för intressegrupper som de beslutsfattare som träffar dem.
En öppen lobbyverksamhet bidrar till att intressebevakningen är balanserad och till att otillbörliga påtryckningar eller gynnad tillgång till information eller beslutsfattare undviks.
Det gör också att allmänheten vet vilka som deltar i utformningen av EU:s politik.
I dag är öppenhetsregistret ett tillförlitligt verktyg som bidrar till en ännu starkare och öppnare demokrati i Europa.
En öppen dialog
Europaparlamentet, rådet och kommissionen är öppna och transparenta i sina regelbundna dialoger med företrädare för intressegrupper och civilsamhället.
De här tre EU-institutionerna samverkar med många olika organisationer och grupper som företräder särintressen. Detta är en legitim och nödvändig del av beslutsprocessen som gör att EU:s politik speglar verkliga samhällsbehov.
Men processen måste vara öppen, ge möjlighet till en verklig offentlig granskning och säkerställa att EU-institutionerna är ansvariga inför EU-medborgarna.
Ju öppnare processen är desto enklare är det att garantera att alla intressegrupper representeras på ett välavvägt sätt och undvika otillbörliga påtryckningar eller gynnad tillgång till information eller beslutsfattare för vissa parter.
De regler och principer som styr registret finns i ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
Nyheter
Transparency register annual report 2025 is available
Sedan den 1 september 2025 gäller nya regler för möten med intresseföreträdare.
From now on, the Register will automatically compare the financial information given by clients and intermediaries.
This will help to improve data quality and spot possible inconsistencies in their declarations.